Imre Kertész

 

Född i Budapest den 9 november 1929. Han är av judisk börd.

1944 deporterades han till Auschwitz och därifrån till Buchenwald varifrån han befriades 1945. 

Då han kommit tillbaka till Ungern arbetade han från 1948 på tidningen Világosság i Budapest men avskedades 1951 då tidningen blev partitrogen. 

 

Efter två års militärtjänst har han sedan levt som fri författare och översättare av tyskspråkiga författare såsom Nietzsche, Hofmannsthal, Schnitzler, Freud, Roth, Wittgenstein och Canetti som alla har haft betydelse för hans eget författarskap.

 

1975 publicerade Kertész sin första roman, Sorstalanság (Steg för steg, 1985; Mannen utan öde, 1998), som bygger på hans erfarenheter från Auschwitz och Buchenwald. Han har själv sagt: ”Tänker jag på en ny roman, tänker jag alltid på Auschwitz.” Detta betyder dock inte att Sorstalanság är självbiografisk i en enkel mening: Kertész säger själv att han använt en självbiografisk romanform men inte skrivit en självbiografisk roman. Sorstalanság refuserades först. Då romanen till sist publicerades 1975, mottogs den med kompakt tystnad. 

Om denna erfarenhet har Kertész skrivit i A kudarc, 1988 (Fiasko, 2000). Denna roman brukar ses som andra delen i en trilogi vars första del är Sorstalanság och vars tredje del är Kaddis a meg nem született gyermekért, 1990 (Kaddish för ett ofött barn, 1996). Kaddish är namnet på den bön som judarna ber för sina döda. I Kaddis a meg nem született gyermekért återkommer huvudpersonen György Köves från Sorstalanság och A kudarc. 

Han ber sin kaddish för det barn han vägrar sätta till världen, en värld som tillåtit förekomsten av Auschwitz. Andra prosaverk är A nyomkereső (”Spårfinnaren”), 1977, och Az angol lobogó (”Den engelska flaggan”), 1991.

1992 publicerades Gályanapló (Galärdagbok, 2002), en dagbok i skönlitterär form. 

Den spänner över åren 1961–1991. I Valaki más : a változás krónikája, (”Jag – en annan”), 1977, fortsätts denna inre monolog i form av anteckningar som förts under åren 1991–1995. Efter de politiska omvälvningarna 1989 kunde Kertész framträda mer offentligt. Hans föreläsningar och essäer finns samlade i A holocaust mint kultúra (”Holocaust som kultur”), 1993, A gondoltnyi csend, amig kivégzöoztag újratölt (”Ögonblicket av tystnad medan exekutionspatrullen laddar på nytt”), 1998, och A számuzött nyelv (”Det landsförvisade språket”), 2001.

Kertész har erhållit Brandenburger Litteraturpris 1995, Leipziger Buchpreis zur Europäischen Verständigung 1997 Herder-Preis och WELT-Literaturpreis 2000, Ehrenpreis der Robert-Bosch Stiftung 2001 och Hans-Sahl-Preis 2002.

Verk

Sorstalanság. – Budapest, 1975
A nyomkereső: Két regény. – Budapest, 1977
A kudarc. – Budapest, 1988
Kaddis a meg nem született gyermekért. – Budapest, 1990
Az angol lobogó. – Budapest, 1991
Gályanapló. – Budapest, 1992
A holocaust mint kultúra : három előadás. – Budapest, 1993
Jegyzőkönyv / Imre Kertész ; Élet és irodalom / Péter Ésterházy. – Budapest, 1993
Valaki más : a változás krónikája. – Budapest, 1997
A gondolatnyi csend, amíg a kivégzőosztag újratölt. – Budapest, 1998
A száműzött nyelv. – Budapest, 2001

Verk på svenska

Steg för steg : roman / översatt  av Maria Ortman. – Bromma : Fripress, 1985. – Orig:s titel: Sorstalanság

Kaddish för ett ofött barn / översättning av Ervin Rosenberg. – Stockholm : Norstedt, 1996. – Orig:s titel: Kaddis a meg nem született gyermekért

Mannen utan öde / översatt av Maria Ortman. – Stockholm : Norstedt, 1998. – Tidigare utg. med titeln: Steg för steg. – Orig:s titel: Sorstalanság

"Mannen utan öde" publicerades 1975 och är den ungerske Nobelpristagarens första roman. Boken handlar om författarens egna erfarenheter som överlevande från Förintelsen. Imre Kertész deporterades 1944 till koncentrationslägret Auschwitz. Han förflyttades senare till Buchenwald varifrån han befriades 1945.

Fiasko / översättning av Ervin Rosenberg. – Stockholm : Norstedt, 2000. – Orig:s titel: A kudarc
Galärdagbok / översättning av Ervin Rosenberg. – Stockholm : Norstedt, 2002. – Orig:s titel: Gályanapló